Sitter på altanen med min laptop och har huvudet fullt av skit. Så mycket som borde skrivas ner. Bevaras för eftervärlden. Gud vad glada alla skulle bli.
Klarvaken efter promenad och kaffe. Fluffet snarkar på utesoffan och Lillefnuff tigger om att få gå in. Det är inte riktigt hett ännu, på altanen, men det kommer.
Flyttgubbar håller på att tömma visningslägenheterna och jag försökte tigga till mig murgrönan som de stajlat balkongen med. Det kommer att bli värsta ruschen här i helgen. Jag har redan planerat menyn efter det kommande skådespelet. Alltid kul att se andra jobba. Och dricka vin samtidigt.
Förra helgen flyttade ett ungt par in mitt emot oss. Det måste vara deras första, gemensamma lägenhet. Innan de låste upp stod det och fnissade och puffade på varandra innan han fick hedersuppdraget att låsa upp. Sedan sprang de fram och tillbaka med stolar, lyktor och annat flyttkrafs resten av kvällen. Vi tittade på och log vänligt. Tänkte stilla att de hinner nog flytta några gånger till. Trots att de tror att de ska bo där resten av sina liv. Tillsammans.
I några andra hus har två par flyttat in. En familj med barnvagn, en som ser ut att behöva en inom kort. De vattnar gräsmattan och monterar utemöbler i en hisnande fart. Just utemöbler verkar vara högprioriterat. De har redan hunnit grilla 3 gånger.
Det är intressant att sitta och titta på folk. Man lär sig snabbt vem som är gift med vem. Vem som sålt sitt hus och vem som aldrig har klippt en gräsmatta förut. Vilken tid postaren kommer och vid vilken brevlåda han gör en u-sväng.
På lördag är vi hembjudna till några glatt vinkande grannar som vi inte vet namnet på.
